LÖRDAG 15/5

Lördagen den 15:e maj var verklige en speciell dag!

En kväll här tidigare i veckan funderade jag på vad vi gett oss in på Martin och jag. Fast än vi ligger i och jobbar räcker aldrig tiden till och knappt pengarna heller. Våra dagar är fyllda med "måsten". Man måste planera och prioritera och så omprioritera och planera och göra det som är viktigast just nu -inte det man känner för att göra. Som lantbrukare är man totalt utlämnad till narurens gång, årstid och väder. Sås måste exempelvis göras en viss tid på året oavsett vad man har lust till och oavsett allt annat man också måste göra.

Men igår var våra liv på topp. Hela dagen var en enda flow-upplevelse. Efter lunch var vi redo att släppa ut kvigorna. Att se Sol-Britt, Beuty, Maja-Stina, Paulina och till sist lilla rädda Ellen ge sig ut i hagen och rusa runt i och göra glädjeskutt och beta färskt grönt gräs var värt mer än alla pengar i världen.

När jag sedan planterat, gjort årets försa rabarberpaj och avnjutit den i lind-bersån med hemmagjord vaniljglass tillsammans med min lilla familj kunde det knappas bli bättre! Men hör och häpna det kunde det!

När jag gick till hönsgården med resterna så blev jag bara stående och fick nästan tårar i ögonen. Jag såg mina glada hönor picka i sig resterna, bakom dem såg jag kvigorna som betade det gröna gräset, Martin med Max på armen, Maja som bakat "kokaka" av sand som hon ställde in i hagen och i bakgrunden det spegelblanka tjärnet kantat av de ljugröna nyutslagna björkarna. Den lycka och det lugn jag kände i HELA kroppen är obeskrivkig! OCH jag är säker på att allt "slit" var en stor bidragande orsakt till lyckoruset. -En stolthet och glädje över att ha skapat något fint.
Så denna känsla ska jag bevara i mitt inre och ta fram när livet känns så där tufft igen! Då vet jag ju att det är värt det! Det tuffa en del i den vackra helheten!

Kram Madde
P.S. Jag tog kort och ska försöka lägga ut dem senare. D.S.