Planeten fortsatte att vrida sig runt sin axel som vanligt, med resultatet att solen gick upp överallt på jorden. Miljarder fåglar sjöng och ett oändligt antal blommor blommade. Jorden välsignades med 340 000 helt nya ljuvliga människobarn. Intelligenta, kärleksfulla och mycket modiga handlingar utfördes varje sekund någon stans på planeten. Miljoner människor avstod från att säga eller göra något elakt. Hundratusentals nya, verkligt bra ideér kläcktes. Miljarder människor skrattade, lärde sig något nytt, rörde med ömhet vid varandra, älskade livet någon stund och vägrade att ge upp.
AMELIE
Detta är en text som jag har på insidan av mitt toalettskåp. Det är meningen att den ska påminna mig varje dag när jag borstar tänderna om att livet är härligt. Men när något har samma plats så är det som om den försvinner tillslut. Man ser den inte. På mornarna borstar jag oftast tänderna med en fyraåring och då finns inte mycket tid till eftertanke och på kvällarna är jag oftast så trött att jag knappt ser tandbosten. Men ikväll såg jag den och i kväll BEHÖVDE jag se den!
Det är så underligt!
-att ena dagen finns en människa som man tycker om och man pratar och skrattar tillsammans och nästa dag finns den inte alls.
-Man kommer aldrig att få se och prata med den igen.
Det är bara minnena kvar... och saknaden.
Skit oxå!
Den där döden kunde jag faktiskt va utan!
ALLT ÄR FÖRGÄNGLIGT...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar